Reflektioner efter ännu en lång skadeperiod

Hej alla padelspelare!
 
För dem av er som läste mitt blogginlägg efter Deportistas padelweekend i våras, och för er som var med på den resan, så är det ingen nyhet att jag var oerhört frustrerad över att inte kunna hoppa in på banan när det behövdes en extra spelare. Så, efter att varit borta från spel i åtta långa månader, var känslan fantastisk när jag i början av sommaren märkte att axeln inte längre smärtade så fort jag lyfte padelracket över axeln.

Jag har haft förmånen att få känna den lyckan vid comeback flera gånger. ”Som en kalv på grönbete” som bönderna skulle sagt. Jo, jag förstår ju att ni inser vad det innebär. Att jag haft många långa skadeperioder i mitt liv. Faktiskt så är det nog så att det är kärleken till idrotten som hela tiden fått mig att fortsätta kämpa. När man får till den där bandejan, det härliga snacket med kompisarna och svetten som rinner ner i ögonen när du sitter där nöjd på en stol i skuggan med en kall dryck i handen efter matchen... Den känslan är svårslagen!
 
Som tur var lyckades jag få till en hel del padelspel under sommaren i Sverige (med blandad kvalité) och här i Alicante har jag kommit igång med seriespel och snart drar även en liga med kompislag igång igen. Den här gången har jag tänkt att hålla mig frisk så att jag kan vara mer aktiv när vi kör vår nästa padelweekend i slutet av oktober. Det ska bli ”superduper-kul”, som sonen skulle uttrycka det, att få se nya och gamla vänner här igen!
 
Har jag då lärt mig något nytt efter den där sega axelskadan? Inget som jag inte visste om tidigare, egentligen. Som idrottslärare med kunskaper och erfarenheter inom fysträning, så borde jag såklart skött mig bättre. Men jag har kanske ännu mer insett hur viktigt förebyggande träning är. Visst tar åldern ut sin rätt, men oavsett ålder och spelnivå så borde jag, liksom många andra, tänka efter – före!
 
Padelspel är inte lika konditionskrävande som andra sporter men kroppen får ta en hel del stryk om vi inte är förberedda. Framförallt axlar, armbågar, rygg och fotleder behöver vara tillräckligt starka om vi planerar att spela padel regelbundet. Numera har jag gummibandet redo och försöker lite då och då göra lite övningar framförallt för axlarna.
 
Nu håller jag tummarna för att jag får hålla mig frisk så att jag kan hoppa in när vi kör vår padelweekend den 25-29 oktober. Det finns fortfarande ett par platser kvar på resan, så är ni sugna så slå till direkt! Självklart kommer vi att mixa härlig inspirerande träning (med bland annat landslagsaktuella Calle Knutsson som coach) med matchspel mot såväl svenska som lokala spelare – allt efter spelnivå.
 
Nu ska jag ta och plocka fram gummibandet och köra lite träningar för imorgon väntar finalspel med serielaget!
 
Sköt om er allihop!
Robert